De senaste timmarna har jag bara legat och lyssnat på massa lugna covers från youtube och bara tänkt på livet i allmänhet (som jag gör typ alla kvällar, djupt jag vet)

Men en sak som slog mig och som många (tror jag) reflekterar över är hur sjukt det samhället vi lever i idag är egentligen. Även om vissa säger att de inte är påverkade och inte bryr sig om vad andra tycker och tänker, så tror jag, innerst inne att de faktiskt är det.

Jag menar vem har inte skrollat ner på Instagram och dömt foto efter foto till fult, fint hyfsat osv. Jag erkänner, varje dag. 

Men ''at the end of the day'' vad är det som är viktigt egentligen? Det är ju faktiskt inte hur vi ser ut, hur många likes vi får eller hur många kompisar vi har. Utan hur vi mår, inombords.

Jag tycker det är så hemskt när man ser hur samhället tar livet av männikor som sätter för mycket press på sig själva. Det är någonting som måste ändras på, men det är svårt.

 Det är lätt att man hamnar i situationer där man blir avundsjuk på folk som ''har det så mycket bättre än en själv'', det tycker jag är okej, men bara på en viss nivå. Jag tycker man ska få vara lite avundsjuk på någon man tror har det bättre på något sätt, eftersom det är bra att ha en drivkraft och sträva efter något. Men samtidigt måste man ha i baktanke att denna personen, som kanske är en modell eller bloggare etc inte har det alls bra, bakom facaden liksom.

 

Detta är något jag har lovat mig själv. Jag ska sluta vara så ytlig, bry mig mindre om likes och liknande saker och bara måna om att jag mår bra och jag tycker alla borde göra samma sak.